tisdag 10 augusti 2010

MEXIKO DEL 1

Här kommer en "kort" bakgrund om den Mexikanska kafferegionerna.

Större producerande regioner
Kaffe produktion finns i 12 av de 32 delstaterna Mexiko, varav fem är stora kaffeproducenterna: Chiapas, Oaxaca, Veracruz, Puebla och Guerrero. I allmänhet kan man tala om två större-regioner: (a) Pacific Slope (inklusive alla Chiapas), som svarar för 75% av produktionen och (b) Mexikanska golfen på 25% , som ses på kartan ovan.

Idag finns cirka 780.000 hektar som det odlas kaffe på. Det finns ungefär 250.000 småskaliga kaffeproducenterna, 185.000 av dem är indiska (främst i delstaterna Chiapas, Oaxaca, Puebla och Guerrero).

Ungefär tre fjärdedelar av mexikanska kaffe är "prima lavado" (extra tvättade), som odlas på en höjd av 600-900 meter och anses vara av medellåg till lägre medelhög kvalitet på internationella marknader, normalt säljs detta till ett rabatterat pris. Resten, Café de Altura (höglands kaffe), odlas på 900-1,200 meter och får ett bättre snittpriset på den internationella marknaden. Detsamma kan sägas om kaffe från regioner som erkänts för sin höga kvalité på sin produktion, såsom Pluma Hidalgo i Oaxaca och Cuxtepec i Chiapas.
På sidan av den Mexikanska golfen är det brist på sol vilket kräver av bönderna får transportera sina kaffebär från odlingarna till processtationerna för att de ska kunna torka ordentligt, vilket är i snitt 50 kilometer. På västra sluttningarna, kan bönderna däremot processers sitt kaffe på små familjegårdar med sina små kvarnar och torkas direkt på uteplatserna direkt utanför plantagen. De torkade bönorna kan användas direkt som ett naturligt kaffe, även känd som "café Capulin"(soltorkat kaffe). För att få riktigt bra kvalité på skörden måste kaffet behandlas en andra gång på en torkanläggning, "beneficio seco" som vanligtvis ligger inom cirka 30 kilometer från plantagen. Här sorters de olika kvalitéerna och packas i säckar. Majoriteten av alla "beneficio Seco" bearbetningsanläggningar ägs av de 10 största företagen (som kontrollerar 63% av den totala exporten), medan 197 mindre företag - inklusive småskaliga ägda kooperativ - kontrollerar resterande 37% av den totala exporten.

Kaffe exporteras antingen sjövägen eller landvägen. De stora portarna är Veracruz och Salina Cruz, Oaxaca, avsedda för Europa, USA och Japan. Avståndet från bearbetningsanläggningar till hamnarna är i genomsnitt 250 kilometer. Kaffe till USA går också via Nuevo Laredo, Tamaulipas, transporteras med järnväg eller lastbil i genomsnitt 1.200 kilometer från avreseorten i bearbetningsanläggningar.

Mexiko är världens största producent av ekologiskt kaffe: 90.000 60-kilos säckar, vilket är 20% av den totala marknaden. Det var den privata gården, "Irlanda", i Soconusco område i Chiapas som först har fått ekologisk certifiering i Mexiko, 1967.

Andra privata kaffe-producenter följde, men trenden plockades huvudsakligen upp av bondeorganisationer och den icke-statliga organisationer - ursprungligen en del i katolska kyrkan. Unión de Comunidades de la Región del Istmo (UCIRI) i Oaxaca var först med etablera ekologisk kaffeproduktion och en marknadsföring strategi, och i Chiapanecorganisationen, Indígenas de la Sierra Madre de Motozintla (ISMAM) kom tätt efter, och senare tätt följt av fler kaffeorganisationer. Bidraget från ekologiskt kaffe varierade stort beroende på priset för konventionellt omladdat kaffe men ligger i genomsnitt minst 10% över det ordinarie pris på det konventionellakaffet. Mycket av detta kaffe marknadsförs nu genom rättvisehandelsystemet som kanske i genomsnitt ger en extra 3% premie utöver den ordinarie kostnaden för kaffet.