Tänkte tipsa om en intressant artikel jag kom förbi hör om dagen. Perfekt läsning på stranden eller hängmattan så här i sommarsolen.
--utdrag ur tidningen språk--
På tal om ruccola
Vinspråket är etablerat. Nu står frukten och grönsakerna på tur. När deras smaker får nya etiketter tror forskarna att vi kommer att börja äta nyttigare.
Att ett vin kan smaka vildhallon, dofta läder eller ha en ton av smält smör har vi fått lära oss de senaste decennierna. I takt med det ökade intresset för druvans drycker har terminologin utvecklats och nyanserats. För choklad och olivolja finns liknande ansatser, liksom för öl och kaffe. Men nu är det dags för en ny, kanske lite otippad, livsmedelsgrupp att få sin egen sensoriska vokabulär.
Det är forskare vid Restauranghögskolan i Grythyttan som tillsammans med Ica håller på att sätta ord på människors smakupplevelser av frukt och grönsaker. Snart kommer de första resultaten att synas ute i butikerna. Då kan konsumenterna läsa sig till vad som smakmässigt skiljer till exempel ruccola från mâchesallat eller Royal Gala-äpplen från Jona Gold.
Sensorik är kunskapen om hur våra sinnen reagerar på olika produkter, och det sensoriska språket använder vi när vi vill sätta ord på dessa upplevelser. Några gröna exempel: Vilka smakförnimmelser uppstår när vi tuggar i oss babyspenat? Hur doftar en rund grön paprika? En gul spetsig? Hur känns det att bita i ett Cox Orange-äpple? I vårt avancerade konsumtionssamhälle är mat och dryck inte längre bara föda utan också upplevelse, njutningsmedel. Här har den sensoriska erfarenheten en nyckelroll. Kampen om konsumenten utspelar sig på en arena där rationella argument viker undan för känslomässiga. Under köprundan i affären införskaffar vi inte bara mat utan också en identitet, en livsstil. En sådan marknad kräver ett språk som riktar sig till andra delar av konsumenten än de förnuftsstyrda.
Trevlig sommar!
